Ett avgörande beslut

Att slänga kläder är en sak. Man kan tycka om dem, men det är sällan jag får några djupare relationer med mina tröjor, byxor och kalsonger.

Det är en helt annan sak att packa ner 20 år av videofilmer i en IKEA-kassa och traska bort med till miljöboden… Det gjorde ont. Men har man inte sett dem på fem år, om de bara ligger i hyllan i samlar damm, om videon inte ens verkar fungera, då är det dags. Man måste slänga gammal bråte i sitt liv ibland, så inte dumma tanten på TV3 kommer med moppen och ryter.

Men visst kan man se det som ett tecken i tiden. Ett paradigmskifte. Videon idag är vad rullbandspelaren var när jag var ung. Jag kommer ihåg att det låg ett gäng såna band och drällde hos mormor och morfar. Det var mossigt då, så det här är säkert lika mossigt nu.

En video sparade jag dock: Buddhas ryckiga videoinspelning när vi körde Lysistrate på Kastrullfabriken. Den ska jag kolla på nån dag. Om VHS-spelaren inte dammat igen.

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i Tankar från livets teater. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s