Det svarta hålet Telenor

Nu är sommarlovsrytmen mer eller mindre fullbordad. Klockan är tolv nu, och jag känner mig hur pigg som helst. Det kan bero på att jag varit vaken i tolv timmar, dvs. om man skulle översätta klockan till slit och släp-förhållanden så skulle den inte vara mer än typ 18.00. Inte konstigt då om kroppen vägrar slappna av.

Lagom till non slog jag upp mina skelande blå idag, och möttes av en grå himmel. Det gör mig inte så mycket. Det betyder att luften är klar och att jag slipper värmekollaps. Kallops.

Värre då att internet verkar ha fått den i stället. Efter att ha suttit i en halvtimme och trixat så gav jag upp och ringde Telenor, och efter att ha suttit ytterligare en kvart i en brutal telefonkö fick jag veta att det inte alls var något teknisk drivel dravel som hade skitit sig, utan att det var ekonomiska skäl bakom min internetisolering. What the… EN GÅNG TILL? var min spontana känsla. Det känns som om jag inte gör nåt annat än betala till dom, och ändå vill dom ha mer. Telenor är som svart hål för mina pengar. Det suger in allt det kan och vägrar släppa ifrån sig nåt.

Nu är iaf laptopen inte mer än en skrivmaskin ett tag. Jag försöker se det som nåt positivt, och tänka att i stället för att sitta som en fällkniv i soffan kan jag leka ergonomisk vid den fasta burken. Dessutom är högtalarna bättre här, plus att jag kan titta på träd genom fönstret i stället för en motorväg.

Sen kan jag ta det som en vink från ovan att det är dags nu att göra nåt åt arbetsrummet. Det har sett ut som Skalmans garderob i flera månader och det var ju ändå ett litet löfte jag hade gett mig själv att det skulle komma i ordning nu i sommar.

Steg 1 har varit att sortera räkningar. Hela dan har jag suttit och plockat och petat och sorterat mitt ekonomiska liv. Det var mer på tiden än jag trodde, för i högen ligger grejer sen tio år tillbaka i tiden. Det blev en sällsam resa i minnena att få ordning på det där. Polisutredningen från krocken förra vintern, kontoutdrag från personalresan till Prag (the Bananaaaaaa Club sticker ut där) och annat som får mig att minnas gott och minnas ont.

Jag hittade ett brev från vägverket där dom säger att jag får vara din trafikhandledare… Konstigt… Jag tror aldrig att jag var det. Kanske lika bra, vi hade nog med trassel det året…

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i Tankar från livets teater. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s