En historisk betraktelse över revolterna i arabvärlden

Jag har inte skrivit en enda rad om Egypten. Eller Tunisien. Eller Algeriet, Bahrain och Libyen där man demonstrerar nu. Det betyder inte att jag lekt tre apor och låtsats som ingenting. Tvärtom har jag läst så mycket om det som jag kunnat, sett TV-nyheterna och hört radiodiskussionerna (som en parentes kan man väl säga att det i särklass bästa är P1-morgon och Studio 1!), och önskat mer än nånsin att jag kunde arabiska så jag skulle ha förstått vad de säger på Al Jazeera. Gubbarna i butiken vid torget är i alla fall fördjupade i deras reportage.

Och som historiker kan jag bara förundrat konstatera hur otroligt lika dessa revolter är de som brann i hela Europa under det sena 1700- och tidiga 1800-talet. Den ni alla känner till är franska revolutionen, men den är bara toppen på isberget. I vartenda land fanns liknande uppror, även om de ibland inskränktes till lokala företeelser. Redan då men även efteråt har dessa revolter kallats hungerrevolter, folkets protest mot höjda säd- och brödpriser, vilka resulterade i stulna matvaror eller misshandlade bagare.

Först långt senare visar det sig, när man studerar källmaterialet närmare, att protesterna visserligen uppstod pga höjda priser men att det i stort sett aldrig ledde till stöld av mat. De kan alltså inte ha varit en revolt motiverad av svält.

I stället var de så mycket större. De var ett uttryck för befolkningens protest mot den nya marknadsekonomi som utan kontroll kunde låta priserna på basvaror stegra till vilka höjder som helst. Det var i deras ögon ett brott mot både religion och moral, och den som tog marknadspriser skulle därför straffas. Inte genom att man stal mjölnarens säd utan genom att man förstörde den.

Sen dess kan man väl säga att de rika klassen har besegrat folkets syn på ”det rättvisa priset” i västvärlden… Man har till och med fått många att tro att marknadspriser dels alltid har funnits, dels att de är den enda möjliga varianten på prissättning.

I arabvärlden har man däremot varit förskonad mot den girigheten. Det är först nu som den slår med all kraft mot människors välbefinnande. Därav revolterna.

Nu är frågan: kommer man där gå samma öde till mötes som vi har gjort, eller är det snarare så att startskottet för det globala upproret för rättvisa och moral just gått i norra Afrika?

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i En nagel i ögat. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s