Ett bevis på att jag är bra, fast inte som du tror

Idag är jag ledsen. Jag har iofs spelat volleyboll (och sen gått hela dan med svettiga strumpor), ätit på vietnamesen (som alltid är lika gott, trots att dom inte hade lagt ut dom färska vårrullarna) och suttit som kontrollant på bowlingen (och druckit kaffe så jag fick kaffeskakningar). Alla dom sakerna är små ljusglimtar. Men sen kommer diskussionen in på tjänsterna nästa år, och då hugger det till i magen. Då blir jag ledsen. Och tappar energi. Och när jag tappar energi blir jag ännu mycket mera ledsen.

Allt jag gör handlar om att bli bättre, om att förbättra saker i både stort och smått, försöka se möjligheter och vägar att nå dom möjligheterna. Men det förutsätter att jag känner mig trygg. När man pratar om tjänster känner jag mig inte trygg. Då blir jag ledsen…

Sen blir jag lite gladare när läser Saharinas blogg. Det var alldeles, alldeles för länge sen. Dels bryr jag mig ju om hur hon har det därborta i storstadsmyllret, dels blir jag alltid glad av hur hon skriver. Ibland försöker jag ta åt mig äran för det, fast jag vet att det vore orätt. Hon har alltid skrivit bra. Om jag har gjort nåt värdefullt så är det väl kanske att få henne att förstå det. Om hon nu gör det.

Ett inlägg hon skriver fick mig att le extra mycket, just för att det visar hur lite jag behövdes:

Förresten särskrev jag ordet kemibok i den alla första uppgift jag lämnade in till Christer i högstadiet, jag visste att det var fel och velade fram och tillbaka, men bestämde mig till slut för att göra på det sätt som Word tyckte var rätt. Det slutade jag dock snabbt med och började göra rätt istället. En bra idé.

Sån var hon. Inte behövdes jag till mycket mer än att visa vägen. Om ens det. Såna elever kan man inte få för många av.

Som en liten motvikt… Jag tittade just på senaste avsnittet av klass 9A. Det är det första jag har sett, trots att några av lärarna där ju är folk jag känner. Där har vi elever som gärna skyller på sina lärare för att deras betyg suger. Vems ansvar är ditt liv? undrar jag då. Eller som den liknelse jag brukar använda: jag kan visa dig hur maten ska lagas, jag kan till och med laga den åt dig, i värsta fall skära upp den i små bitar, men fan att jag ska tugga och svälja åt dig också. Nån gång måste elevernas ansvar själv ta vid.

Nej, fler saharinor, please. Hon ger ett ansikte åt uttrycket: en lärares framgång kan mätas i de elever som överglänser honom.

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i En nagel i ögat, Skolan lite mer inifrån. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ett bevis på att jag är bra, fast inte som du tror

  1. retsyster skriver:

    bjuder på ett pinfärskt exempel på att dina elever ibland slarvar när de läser, och därmed gör sig dummare än de egentligen är:
    jag läste citatet ur Saharinas blogg en smula slarvigt och läste då ”Förresten SKREV jag ordet kemibok i den alla första uppgift jag lämnade in till Christer i högstadiet, jag visste att det var fel…”. jag har nu, efter någon timmes grubblande på vad det är för fel på ordet ”kemibok” upptäckt att om jag läst lite mer noggrant så skulle jag ha sluppit fundera så mycket på den saken.

    • katedervarg skriver:

      Fast samtidigt – visst är det skönt att få vaska hjärnan ren med en ordentlig fundering! Det är därför du älskar korsord, ju!

      Sen kan jag nog tänka mig att såna läsfel är ett litet smärre utslag av det inte alltför ovanliga fenomenet ”trötthet”. För dum, det har du aldrig varit…

  2. ett85912 skriver:

    Tack, Christer! Och du kan definitivt ta åt dig äran, delar av den åtminstone. Jag lovar. Resten tar bokhyllan, vars innehåll du nog förresten också kan ta åt dig delar av äran för. De få grejer du fått rätta mig på minns jag, kanske just för att de är så få. Jävlar vad det stack till i magen när jag fick syn på rött kladd någonstans i texten i något jag lämnat in. Sånt minns man! Och alla plus och utropstecken…

    Jag skulle nog behöva ytterligare en omgång hos dig, så kanske det blir någon ordning på mig igen.

    • katedervarg skriver:

      Om vi säger så här…. Du har ALDRIG varit så mycket sämre än mig på svenska än vad jag har varit sämre än dig på datajox. När du berättar hur den världen funkar så känner jag mig som en liten lågstadiebladdare!

      Men skicka du över nästa grej till mig så plockar jag fram taskan med + och !

      ^^

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s