Det här med betyg och nationella prov

Hela dagen har jag hört det tuggas: pojkar diskrimineras i skolan! ”Beviset” är en undersökning som presenterats av Skolverket där man jämfört slutbetyget i årskurs 9 med resultatet på nationella provet, och sett att pojkar ofta får sämre betyg än NP och flickor ofta bättre resultat än NP. Orsaken skulle vara, säger man, att flickorna belönas för att de ordningssamma och allmänt duktiga.

Behöver jag säga att jag har blivit mer och mer förbannad för varje gång jag hört det..?

Att resultatet stämmer finns ingen anledning att ifrågasätta. Det är ju bara att läsa i databaserna. Poängen är att det inte ens behövs, och en sak man kan haja till över är när reportrar säger att kunskapen är ny. Det är den inte alls. Fråga vilken lärare som helst så kommer hon eller han att säga att det stämmer. Jag vet. Jag tillhör dem som inte har några som helst problem med att sätta ett slutbetyg som inte alls behöver överensstämma med resultatet på nationella provet, och det är säkert alldeles riktigt att det sker på det sätt som skolverkets granskning säger, dvs. utifrån könen. Om man ska generalisera.

Däremot vänder jag mig kraftigt mot slutsatsen. Jag skulle till och med vilja hävda att det är en slutsats som visar att man inte ens förstår hur nationella proven fungerar eller vilken roll de har i betygsättningen.

Nationella provet (i svenska) görs typ nu, i början av februari. Det betyder att ungefär en sjättedel av högstadiet återstår, dessutom den viktigaste delen. Det finns med andra ord gott om tid att läsa upp ett betyg om man är intresserad.

Nationella provet granskar enbart tre (i bästa fall) kompetenser: skrivning, läsning och tal. I betyget bedöms betydligt fler färdigheter och kunskaper än dessa.

Nationella provet är en indikation på kunskapsnivån, inte en mätning av den. För att få godkänt i uppsatsen krävs att man gör den helt i enlighet med instruktionerna. Resultatet kan bli att en i sig utmärkt uppsats inte blir godkänd, eller sänks något, enbart på grund av ett formfel.

Nationella provet betygsätts inte enbart på en tregradig skala, utan här sker en gradering inom de tre betgygsnivåerna vilket sedan ger en sammansatt bedömning av de olika delproven. En elev kan alltså få MVG- på två delprov men VG- på det tredje vilket leder till en totalt VG. Att säga att den eleven därmed inte ligger på en MVG-nivå vore väl magstarkt enbart utifrån ett arbete gjort under press.

Nationella provet är inte fri skrivning utan styrt av ett tema. En elev som helt enkelt inte får inspiration av temat riskerar att inte nå upp till sin normala nivå.

Nationella provet görs under en dag. En elev kan av olika anledningar, psykiska eller fysiska, prestera dåligt just den dagen. Flickor i femtonårsåldern har en tendens att menstruera en gång i månaden. Det är inte deras toppdag.

Det här är bara NÅGRA anledningar till varför nationella provet inte kan fungera som mer än ett betygsunderlag bland många andra, och varför det inte går att göra en direkt koppling mellan det och slutbetyget. Det borde man veta på Skolverket. Att man ändå väljer att göra den och dessutom  presentera sin undersökning på det sätt man gör är ingenting mindre än skandalöst!

Men nå? Finns det ändå ett värde i att föra in en genusaspekt i diskussionen? Möjligen, men då ska den handla om varför flickor och pojkar klarar sig bättre respektive sämre i skolan. Och då ska den inte förenklas på det sätt som är brukligt, dvs. att säga att flickor lär sig koderna bättre än pojkar.

Vad det handlar om är att betyget MVG förutsätter en mental mognad och framför allt en ambition. Det mäter nämligen saker som förmåga till reflektion, till analys, till att beskriva känslor och tankar och åsikter. Den mäter självständighet. Den mäter noggrannhet. Den mäter ett utvecklat skrivande. På alla dessa punkter klarar sig flickorna på högstadiet generellt bättre än pojkar. När flickorna frågar vad de ska göra bättre säger pojkarna att de är nöjda och sen går de hem till WOW.

DET borde diskuteras mer. Det och vad man kan göra för att möta eleverna bättre, dvs. hur lärarna kan få mer tid att arbeta med varje elev. Då vore det intressant med skolverkets undersökning.

För några år sen var jag ämnesansvarig för svenskämnet på en högstadieskola. Då ville jag veta VARFÖR våra elever fick IG i svenska, men för att slippa börja från noll så ringde jag skolverket för att kolla vilka undersökningar som myndigheten hade i den frågan. INGA, fick jag svaret. Man har helt enkelt inte undersökt varför enskilda elever får IG. Man nöjer sig med den generella statistiken som genereras av SCB. Varför har ni inte gjort det? undrade jag. Borde det inte ligga i ert intresse att få veta vad det kan bero på? Vi har inte fått det uppdraget, förklarade man då.

Det här är tre år sen. Kanske har man gjort en sån granskning nu. Men jag tvivlar, när jag nu får höra att man fortfarande håller på med sina sidoskott genom att dra horribla slutsatser från en generell betygsstatistik.

SvD /

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i Skolan lite mer inifrån. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Det här med betyg och nationella prov

  1. Ping: Vad händer om man får IG på nationella svenska? | Katedervarg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s