God morgon, världen

Jag visste att det där med telefonen skulle komma och bita mig i arslet… Däremot räknade jag inte med att det skulle hugga precis som det gjorde. Jag hade trott att det var en kommunikativ isolering som det var upp till mig själv att ta mig ur, men tydligen inte. Tydligen har man en morsa som tycker att det är hennes mission på söndagsmorgonen att ta mig ur den. Jag önskar att hon inte gjorde det innan klockan slog tio! Det känns som hela tillvaron vänds upp och ner när det första man hör av världen utanför är en skrikande dörrklocka och det första man ser av den är en mamma som cyklat livet ur sig för att ta sig hit.

God morgon, liksom…

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i Tankar från livets teater. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s