En morgondröm!

”Hur skriver man en bra sexscen i en roman så att det inte känns antingen tantsnusk eller Höga Visan?” frågade en elev idag. Han skriver som PA så det fanns en anledning – det var inte BARA för att testa om jag blev generad. (Som om det skulle gå!)

Men bra fråga – svår fråga. Jag behövde lite betänketid för det där, så under tiden jag försöker komma på ett smart svar fick han i uppgift att läsa lite Fröding, ett stycke klassisk svensk poesi från tiden när poesin var poetisk och inte bara konstig i största allmänhet.

En morgondröm, dikten som fälldes och förbjöds av censuren. För 150 år sen var detta över gränsen. Själv tänker jag att om det är svårt att skriva sex i prosa så måste det till ett särskilt ordgeni för att lyckas i poesi, och då borde Fröding hamna på topp i diktarhierarkin för det här är nästan groteskt bra.

En gång i tiden, när jag fortfarande klädde mig i svårmod och trodde att Kafka borde sticka upp ur bakfickan för att man skulle bli tagen på allvar, kunde jag den här utantill! När vinet hade runnit en hel natt och ciggen började ta slut hände det nog mer än en gång att man sparkade undan både glas och flaskor från bordet och körde en passionerad recitation!

Läs hela här! Det är från passage fyra som snusket börjar (och det är i femman, nedan, som det verkligen hettar till) men hela dikten är läsvärd!

Själ i flamma, blod i dans,
han var hennes, hon var hans,
han blev hon, hon blev han,
ett och allt och tvenne,
när hans unga makt av man
trängde in i henne.

Och med huvudet bakåt i kyssande böjt
och med skötet mot famnaren höjt
drack hon livets och kärlekens yppersta drick
i var störtvåg, hon fick
av hans livseldsaft,
i var gnista, som gick
av hans kraft.

Och som samma andedrag,
samma puls och hjärteslag
själ vid själ i samma kropp
sammanhöll,
steg och föll
rytmens ned och opp,
mot och in och från,
tills med ens en stråle sköt
ur hans liv och livsvarmt göt
faderkraft i moderfröt
och som två förenta floder
ström av fader, ström av moder
blevo ett i son.

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i Tankar från livets teater. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s