Jakten på friskoleeländet del 1: Varför privatskolor går med vinst

En sak som friskolorna ofta kritiseras för, även av dem som kan vara anhängare av friskolesystemet som sådant, är att verksamheten genererar höga vinster som utbetalas till riskkapitalbolag. Det innebär att skattepengarna går till enskilda investerare i stället för de elever som går i skolan. Kritiken bemöts med att vinsten endast är ett tecken på friskolornas effektivitet, och därmed ett bevis på att de är bättre på sitt arbete än den kommunala skolan. Varför skulle friskolan annars gå med vinst, medan den kommunala redovisar förluster?

Svaret är att friskolan och den kommunala skolan arbetar efter helt olika regelsystem. Eller egentligen inte, men friskolan tar ekonomiska genvägar som den kommunala skolan inte KAN eller VILL ta. Det betyder att den kommunala skolan har mängder av utgifter som friskolan struntar i för att i stället kunna maximera sina vinster.

1) den kommunala skolan betalar verksamheter som många friskolorna väljer att avstå från. Alla kommunala skolor har ELEVVÅRD inom sin organisation. Den kan vara olika stor, men den finns. Många friskolor har den inte, utan väljer att sluta avtal med t ex en vårdcentral. Det kan ju låta som en vettig lösning, och ekonomiskt kan det ju vara det men ur elevhälsosynpunkt är det det inte. Kuratorstjänster saknas ofta helt inom skolhuset. En annan verksamhet som man ofta avstår är SKOLBIBLIOTEK. I stället för att ha det i lokalerna kan man sluta avtal med något stadsbibliotek om t ex boklådor eller att elever kan beställa böcker därifrån. Det fungerar men är inte pedagogiskt optimalt. Däremot är det billigt.

2) kommunerna betalar verksamheter som även friskolorna borde stå för. All medborgarinformation som gäller skolområdet, det kan t ex gälla information om det nya betygssystemet, finansieras av kommunens utbildningsbudget. Man tar inte betalt av friskolorna för denna, även om också dessa gynnas.

3) På ett liknande sätt finansierar kommunens budgetar HELA stadens utbildningsorganisation, dvs. allt från förskolor till komvux. Det leder till vissa administrativa kostnader som friskolorna kan avstå ifrån, men det finns också pedagogiska stöd- och utvecklingsfunktioner här som i bokslutet endast ses som kostnader. Det kan t.ex. vara jämställdhetsutveckling, internationalisering, IT-pedagogik eller att specialpedagoger arbetar med olika elevutredningar såsom dyslexiutredningar.

4) friskolor har ett helt annat utrymme att ta in externfinansiering. Kommunerna är bundna av olika lagar och förordningar som gör att de skolorna inte kan ha reklam eller sponsring. Den kommunala skolan och friskolan konkurrerar alltså på olika villkor. Ett extremexempel är den gymnasiefriskola som raggade elever genom att erbjuda dem en gratis dator. Skolan tjänade på antal sökningar, men FÖRETAGET bakom skolorna håvade in de stora vinsterna genom att man i ett annat dotterbolag sålde datorerna till skolan.

5) lärarkåren ser faktiskt inte riktigt likadan ut på skolorna. Många hämtas givetvis från den kommunala skolan, men det är bara delvis sant. Ser man till åldersprofilen så är lärarkåren yngre på friskolorna. Man skulle kunna hävda att det är pedagogiskt bra (även om jag är tveksam), men det leder också till att lönekostnaderna blir lägre. Även det att friskolorna har en lägre lärartäthet och ett färre antal examinerade pedagoger bidrar ju till lägre kostnader.

6) också elevgruppen skiljer sig. Det måste jag förklara närmare, men kort kan man säga att det utbildningspaket som många friskolor har gör att de inte har de höga kostnader som hänger ihop med de elever som har stora problem, pedagogiskt eller socialt. Man plockar russinen ur kakan, och har som programbas de program som både är kostnadseffektiva och som har relativt studiemotiverade elever. Om varje gymnasiefriskola skulle ha som krav att 10% av elevgruppen skulle bestå av IV-elever skulle deras utgifter öka.

Man kan alltså ifrågasätta den kommunala skolsektorns kostnader och kräva att alla pengar som via skatten betalas till skolan också ska gå till skolan och inte täcka andra små hål i den offentliga budgeten. Att sånt förekommer vet jag också, och det irriterar varenda lärare som ser det. Men vad vi verkligen måste kräva för att kunna göra en vettig jämförelse mellan privata och kommunala skolor är samma regler för de två. Det betyder att de lagar som utarbetas på Björklunds kammare borde gälla minimiregler för skolans verksamhet, inte kontraproduktivt trams om slöjförbud eller skolk i betyget.

Vad jag undrar är varför inte socialdemokrater och miljöpartister driver på honom, för om sådana regler fanns skulle friskolorna inte komma undan pedagogiska utgifter, och skattepengarna skulle gå till skolans verksamhet i stället för till vinster! Då skulle eleverna få fler lärare, kuratorer, specialpedagoger och skolbibliotek. Då skulle vi få en bättre skola, men riskkapitalisterna mindre på bankkontot.

Läs mer: Lasses blogg, Roger Jönsson, Anybody’s Place, Johan Westerholm,

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i En nagel i ögat, Jakten på friskoleeländet, Skolan lite mer inifrån. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Jakten på friskoleeländet del 1: Varför privatskolor går med vinst

  1. Pål skriver:

    Jättebra genomgång.

  2. katedervarg skriver:

    Tack! Egentligen tror jag inte den är fullständig, utan jag tror det finns fler som genvägar och löphål som tas av friskolorna. Men det jag vet att vinsten INTE beror på är att dom gör ett bättre jobb där än på den kommunala skolan.

    Man kan tycka vad man vill om vinstgenereringen och om friskolor i största allmänhet, men det är viktigt att verksamheten synas och att jämförelsen med den kommunala skolan blir rättvis.

  3. Ping: Sanningen om samhället – 2010-08-09

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s