Äventyr i Budapest

När jag var 21 skulle jag tågluffa. Det var det man gjorde som ung på den tiden, det var en typ av pilgrimsfärd att kajka runt i Europa med säck på ryggen och pilgrimsmärket var interrailkortet. För en del handlade det om att samla passtämplar. Ju fler länder, desto coolare. På en månad hinner man med rätt många, om man inte bryr sig så mycket om att ta in atmosfären när man väl är där. Dessutom gällde inte kortet i Östeuropa, och det fanns ju faktiskt färre länder då, så snodde man sig rejält kunde man täcka in hela den tillgängliga delen.

Här ser jag hur alla kids läser och kliar sig i huvet och fattar ingenting… Vadå tågluffa? Östereuropa? Passtämpel? Färre länder? Mmm, the times they are a-changing… Idag är det all inclusive, euro på fickan, supa hjärndöd i Aya Napa och vem-bryr-sig-om-geografi som gäller. Okej, generalisering, men inte är det mycket.

Jag gjorde som man skulle, planerade rutten i förväg och pilen gick via München neråt till väst. Holland, Frankrike, Spanien, sen tillbaka via Italien, Schweiz och Österrike. Kändes som en överkomlig resa på en månad. Men gosh… Det är som lärarjobbet: ”bra lärare planerar sin lektion, dåliga lärare följer sin planering”. Det blev inte alls så, utan precis tvärtom.

Bland annat var jag i Budapest en helg. Det blev bara en helg för det var en avstickare från Wien och på måndagen skulle jag möta upp ett par tjejer där som hade bjudit med mig till Bayern. Ändå är det den där Budapest-helgen jag minns bäst, och att den kom in i tanken nu beror på att jag ser att dom ska köra rejserbilar där idag. På Hungaroring.

Jag är inte direkt intresserad av F1, men kanske ska jag titta på det och minnas den där helgen. Träffade en amerikan (det gjorde man hela tiden), och han var som dom flesta amerikaner man mötte. Kaxig, överlägsen, nonchalant mot allt europeiskt som han med bestämdhet menade var sämre än det amerikanska. Det fanns ingenting i Europa som inte fanns i USA, var hans övertygelse, och dessutom större, starkare eller i allmänhet bättre. En arrogant skithög, kort sagt, men kul att glida runt med för arrogansen gjorde att det inte fanns några spärrar.

När vi upptäckte att det var F1 samma helg var dagsutflykten självklar. Att vi inte hade några biljetter var mer en reflektion än ett hinder. Det här var 1987 och även om det skakade i östblocket så var det fortfarande intakt och att göra svarta affärer var en sport. (Inte helt ofarligt, men är man 21 så är man som bekant osårbar.) Det borde inte vara några problem att med lite dollar på fickan övertala nån att skiljas från sin biljett, tänkte vi.

Om det berodde på alla poliser som svärmade runt eller på att ungrarna är fanatiskt intresserade av bilsport vet jag inte, men efter ett par timmars letande stod vi fortfarande ute i duggregnet på parkeringen. Inifrån hördes mullret från bilarna, fast F1-bilar mullrar inte, de låter som om man trampat i ett bo med jordgetingar. Vi började traska runt staketet i stället, guidade av ettrigheten i motorljudet, tänkte att ju vassare det är desto närmare borde vi komma och har vi tur kanske vi kommer nånstans där man kan se banan.

Men vips, så öppnade sig staketet, så där som gallerstaket brukar öppna sig, genom att glipa i underkanten som om det lyfter sin kjol. Två snabba blickar, ett samförstånd och så står vi på andra sidan. På nåt sätt hade vi dessutom kommit in på bästa stället, och hamnade på läktaren vid start- och målrakan.

Där på Hungaroring upplevde jag mitt livs första F1-lopp, och jag kommer inte sörja om det blir mitt enda. Av bilarna såg man egentligen ingenting, för ser man det live märker man att de är snabba kreatur! TV-bilderna gör dom inte rättvisa.

Efter loppet gick vi på restaurang, amerikanen och jag, beställde mat från en ungersk meny av kypare som inte kunde engelska. Där åt jag mitt livs första och GARANTERAT sista tartarbiff.

Annonser

Om katedervarg

Min blogg är min dagbok, mitt pedagogiska manifest och min flaskpost till dig. Det är ord ropta i vinden.
Det här inlägget postades i Tankar från livets teater. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Äventyr i Budapest

  1. anybody skriver:

    Jag tågluffade aldrig! I stället satt jag i Kungsan och drack vin och försökte verka konstnärlig och intellektuell och gjorde allt för att dölja det pinsamma faktumet att .. jag aldrig hade varit i Paris!!

    Det var ett tag sedan .. 😉

    Jag vet inte vad du har för syfte med ditt bloggande och nu kanske jag till och med ”lägger mig i” .. men vill du bli sedd och läst i den enorma högen av bloggar som finns måste du registrera dig på Bloggportalen, pinga där och på Twingly och länka dina inlägg till tidningarnas nyhetsartiklar för att läsarna överhuvudtaget ska upptäcka att du existerar .. men det kanske du redan visste?

    • katedervarg skriver:

      Du får JÄTTEGÄRNA lägga dig i! Jag är inte alls nån bloggare, känner mig rätt viljsen om jag ska vara ärlig, och gör säker massor av ”fel”. Och jag har inga problem alls med att nån förklarar det, om jag bara känner att man inte gör det för att peka finger.

      Igår gick jag t ex över gränsen, känner jag själv. Satt mitt i natten och läste ett inlägg som var så fruktansvärt rasistiskt, blev så förbannat att jag rent instinktivt skrev en ilsken men helt meningslös kommentar. Sen ångrade jag mig men det gick inte att ta bort.. det är såna där outtalade regler som är så svåra när man är ny, Jag blev rädd att jag hade trampat över nån sån osynlig gräns när jag diskuterade RUT med er också, även om jag själv inte såg den.

      Du frågar varför jag skriver, och det där är lite komplicerat minst sagt.. Måste tänka lite mer på vad jag egentligen vill, men enkelt uttryckt är det verkligen bara för att skriva av mig. Så länge sen jag kände att jag hade NÅN som jag kunde berätta alla dom här infallen och tankarna för, och jag har känt att jag saknar det. Nu bestämde jag mig för att säga dom rakt ut i luften, så får den som lyssnar göra det.

      Men även om det är skitsamma om nån läser eller inte så BLIR jag ju glad om nån gör det…. Och så… Och kanske ger respons på det…. Har bara så svårt att se att nån skulle vara tillräckligt intresserad..

      Jorå, dom där tipsen har jag greppat! Bloggportalen lade jag mig på, länkar gör jag ibland när det känns rätt med det där Twingly kollade jag på men fattade inte riktigt hur jag skulle göra med. Det stor att jag skulle skriva in min RSS-kod, men… var finns den???

  2. anybody skriver:

    Äsch .. nu är det något fel på din kommentarsruta för den byter inte rad ..

  3. anybody skriver:

    Hmm .. nu går det genast bättre av någon anledning??

    Twingly är lätt .. SvD, DN och Expressen använder sig av det systemet. Första inlägget du pingar går du in på http://www.twingly.com/ping .. skriver in ditt url och pingar =KLART!! Sedan är det bara att kopiera nya inläggs url och klistra in och pinga allteftersom. Det där med RSS koden är nog om man vill ha sin Twingly-ranking synlig på bloggen tror jag?

    Och .. nej .. du trampade inte över i RUT-frågan. Man får tänka sig köksbordet och vinglaset och tål man inte tonläget så är det bara att gå ”hem” .. precis som i vanliga livet! 😉

  4. katedervarg skriver:

    Jag saknar köksbord och vin också……. 😛

    Förut, när man var på fest, så var det alltid där det HÄNDE. Det var ju där alla rökare samlades, alla diskussioner var som hetast och där som mysfaktorn nådde kokpunkter. I soffan försökte man bara överrösta musiken och i sovrummet låg alltid NÅN ANNAN och hånglade. Näpp, köksbordet var mitt revir. Sen fast det alltid folk som skulle stressa iväg hela festen till nån krog. Why….? När det alltid var förfesten som var det roligaste?

    Jag kikade nu på Twingly och det står ”Add http://rpc.twingly.com/ to your blog tool’s list of ping services” What…??? Vad är det…??

    Fast just, du har inte wordpresssss..

    Ska kolla lite mer!

  5. anybody skriver:

    .. och medan jag ändå är inne och lägger mig i ditt bloggliv så kan jag väl också säga att du inte får någon Bloggportalenstatistik om du inte lägger in koden på din blogg .. var vet jag inte, jag vet inte hur wordpress fungerar men det finns väl med på instruktionerna på Bloggportalen??

  6. anybody skriver:

    Du behöver inte bry dig om din ”blog list” det handlar bara om att du kan visa din blog rank för andra .. tror jag?? Och vill du få ut dina inlägg medan de är ”färska” på Bloggportalen och få dem länkade till nyheterna medan de fortfarande är nyheter så måste du pinga varje inlägg så fort det är skrivet. Koden hittar du på sidan du registrerade dig på.

    • katedervarg skriver:

      Jag känner att jag får sjunka in i det där lite grann. Hittade en sida där man kan fixa inställningar som jag inte hade sett förut, men jag är sån där trial by error-människa som hellre vill testa själv än följa IKEA-instruktionen om man säger så…

      Fast LITE lustigt på bloggportalen. Dom skrivet att man får hjälp under punkt 12, men det finns bara 11! 😀

      Men jag hittade koden, fast inte nåt riktigt bra ställe att klistra in den på. Nu ligger den i ”about” men det ser ju helt stört ut!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s